Hon brinner för demensvården: ”Alla ska få samma möjlighet”

För första gången har Region Norrbotten en länssamordnare för kognitiv sjukdom, det som ofta kallas demenssjukdomar. Behovet av att få vården att hänga ihop växer, både för den som drabbas och för alla runt omkring.

– Äldre personer med kognitiv sjukdom kommer bara att bli fler. Vi blir ju äldre i befolkningen. Det här är ett skriande behov, säger Sarah Svensson som är ny i rollen som länssamordnare sedan april.

Men uppdraget handlar inte bara om framtiden. Behovet finns redan i dag. Under sina år i vården har hon mött patienter som efter diagnos stått utan tydlig väg framåt, och ibland fallit mellan stolarna.

– Jag upplever att det finns en större risk än i många andra kroniska sjukdomar att man inte får tillräckligt stöd eller tydlig information om vart man ska vända sig.

Och det stannar inte vid den som får diagnosen.

– Det är en anhörigsjukdom också, det får vi aldrig glömma. Det är en otrolig börda för anhöriga som både vårdar och står bredvid.

Hittade tillbaka

Att Sarah jobbar med just kognitiv sjukdom är ingen slump. Hon började sin bana som vårdbiträde på en demensavdelning. Sedan följde vägen vidare – undersköterska, sjuksköterska och specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Hon har arbetat många år inom geriatriken, både i slutenvård och på minnesmottagning.

Ett tag trodde hon att hon skulle lämna området.

– När jag blev färdig sjuksköterska tänkte jag att jag aldrig mer skulle jobba med dementa patienter. Men det drog mig tillbaka något så väldigt. Jag har hittat mitt klientel.

Med tiden blev det tydligt att det var här hennes engagemang låg.

– Det här är något jag brinner för. Det är en hjärtefråga för mig.

Drivkraften handlar både om patienterna och om att vården ska vara jämlik. Hon lyfter att personer med kognitiv sjukdom ofta är äldre, och att det inte får påverka vilken vård man får.

– Det ska inte se olika ut beroende på var man bor eller vem man är. Alla ska få samma möjlighet till stöd och hjälp.

Kognitiv sjukdom drabbar oftast äldre. Foto: Scandinav (genrebild).

Ska knyta ihop

Som länssamordnare har hon ett övergripande uppdrag: att få samarbetet att fungera mellan region, kommuner och andra aktörer. Men det handlar inte om att börja från noll. Tvärtom ser hon att mycket redan fungerar i dag, även om det inte alltid är synligt.

– Hjulet finns redan. Mallen finns redan. Vi behöver börja prata om det och dela med oss till varandra.

En stor del av det initiala arbetet handlar om att förstå nuläget. Att lyssna in verksamheter, se vad som fungerar och var det brister, och bygga vidare därifrån.

– Jag kan inte kliva in med storstövlarna och tro att jag kan allt. Jag måste först veta hur det ser ut idag.

Målet är en mer sammanhållen vård, där patienter inte tappas bort mellan olika delar av systemet och där arbetssätten i större utsträckning hänger ihop.

”Jag kan inte kliva in med storstövlarna och tro att jag kan allt” säger Sarah om hur hon tar sig an rollen.

Förändring kan förenkla

Att förändra arbetssätt är inte alltid enkelt. I en vardag där tempot redan är högt kan nya rutiner kännas som ytterligare en omställning.

– Jag vet att förändringar i ett stressat läge upplevs jobbiga. Det är förståeligt.

Samtidigt menar hon att förändring inte nödvändigtvis innebär mer arbete, utan tvärtom kan göra vardagen enklare och spara tid. Med tydligare rutiner, bättre samarbete och gemensamma arbetssätt kan det i längden bli en vinst för patienter, anhöriga och medarbetare.

– Det kan bli en win-win, där det blir både bättre och mer effektivt.

Vill skapa trygghet

För den som diagnostiseras med kognitiv sjukdom kan det vara svårt att ta in all information på en gång. Beskedet behöver få landa, och först efter en tid börjar frågorna komma.

Därför vill Sarah bidra till en vård där det finns tydlighet och trygghet över tid, där patienter och anhöriga vet att de inte står ensamma. En viktig del är att det finns någon att vända sig till, men också att vården följer upp, även efter det första beskedet.

Nu står hon i början av ett arbete som kommer att växa fram tillsammans med verksamheterna. Med lång erfarenhet i ryggen och ett engagemang som går att ta på.

– Det finns mycket vi kan göra bättre, och vi kommer att ta oss framåt. Det vet jag.

Text och foto: Ida Edström