Färre kirurgiska komplikationer - inget hokus pokus

En patient som ska opereras för tjock- eller ändtarmscancer har större chans att bli återställd om järnvärdet är bra. Det är en av många små men viktiga detaljer som kontrolleras i Eras-programmet som man har börjat följa på Sunderby sjukhus.

Sjuksköterskan Ann-Charlotte Johansson sätter upp skyltar som visar att avdelningen är Eras-certifierad.

Eras är en förkortning av Enhanced Recovery After Surgery. Det är ett standardiserat vårdprogram som ska leda till färre kirurgiska komplikationer, kortare vårdtider och snabbare återhämtning för patienterna.

– Det är ingen quick fix utan ett sätt att tillämpa bästa möjliga kunskap i varje enskilt steg, förklarar Christoffer Odensten, överläkare i kirurgi och Eras-ansvarig på Sunderby sjukhus.

De första Eras-programmen startades för 15 år sedan i Danmark. Sedan dess har modellen fått spridning runtom i världen och även en egen organisation, Eras Society.

I pipen länge

Genom att patienten är väl förberedd och genom att varje moment före, under och efter kirurgin utförs på det sätt som är allra bäst enligt beprövad forskning och erfarenhet, går det att uppnå bättre resultat i cancerbehandlingen.

– Konceptet har funnits i pipen länge, men man har haft väldigt svårt att få till det generellt. Det är enkelt att köpa en ny apparat, men att göra allting lite bättre över hela linjen, det är jättesvårt, säger Christoffer Odensten.

Viktoria Frisk, Christoffer Odensten, Jannis Kourtopoulos och Ann-Charlotte Johansson har alla gått en utbildning i Eras-programmet.

Danderyds sjukhus

Under det gångna året har han och flera andra i personalen på Anesti-, operation- och intensivvårdsavdelningen i Sunderbyn genomgått en Eras-utbildning på Danderyds sjukhus. Sedan har de i sin tur förmedlat sina kunskaper till resten av personalen. I maj fick de sin certifiering och just den dag då vi är på besök sätter sjuksköterskan Ann-Charlotte Johansson upp Eras-skylten på avdelningen.

Jannis Kourtopoulos, läkare på kirurgin, tror på metoden.

– Det är ju inget hokus pokus – kunskaperna inom Eras är inga hemligheter utan bygger på samma forskning som man kommer åt på annat håll. Det är bara ett strukturerat sätt att använda sig av det man vet. Dessutom ger det oss möjlighet att följa hur våra patienter förbättras. Jag ser det som ett mycket bra instrument, säger han.

Jannis Kourtopoulos, läkare på kirurgin, ser Eras-programmet som ett bra instrument att arbeta med.

Få upp värdena

Direkt efter att beslutet om operation tas går en sjuksköterska igenom patientens hälsostatus och eventuella brister som behöver förbättras för att han eller hon ska vara i så gott skick som möjligt före operationen.

– Ofta tänker man ju att cancer ska opereras så snabbt som möjligt, men så behöver det inte vara med våra patienter. Vi vinner mer på att patienten får upp sina värden först, säger Christoffer Odensten.

För varje patient som behandlas för tjock- och ändtarmscancer fyller de i ett protokoll som hjälper dem att följa alla punkter i Eras-programmet, berättar sjuksköterskan Ann-Charlotte Johansson.

Följer protokollet

Patienten behöver sluta röka och konsumera alkohol. En eventuell blodbrist eller näringsbrist måste åtgärdas. Alla åtgärder som vidtas noteras noggrant i ett protokoll.

– Tillsammans med patienterna bockar vi av att vi följer programmet. Protokollet följer sedan patienten under hela behandlingen, berättar sjuksköterskan Viktoria Frisk.

Här finns hållpunkter om alltifrån hur patienten ska förberedas, om smärtlindring och sövning under operationen till hur patienten ska mobiliseras efteråt.

Syreupptagning

En patient som lider av järnbrist eller näringsbrist eller röker före operationen har sämre syreupptagningsförmåga, förklarar Christoffer Odensten. Om vävnaderna inte får något syre läker det inte där man har kopplat ihop tarmen efter operationen.

– Det leder till att avföring rinner ut i bukhålan. Ett sådant läckage skapar enorma konsekvenser för patienterna som då kanske måste gå med en stomi i flera år och sedan göra om operationen.

Viktoria Frisk och Ann-Charlotte Johansson berättar att de har fått ner vårdtiden sedan de började jobba med Eras-programmet.

Halverat reoperationer

För tjock- och ändtarmskirurgi räknar man generellt sett med att 40 procent drabbas av komplikationer och att 10 procent av operationerna måste göras om.

– Efter att vi har börjat med Eras-programmet har vi halverat mängden reoperationer. Det är ganska stort, säger Christoffer Odensten.

För att kunna jämföra resultaten startade de ifjol med att granska 50 journaler från innan de började utbildningen för att se i vilken mån de hade följt rekommendationerna i Eras-programmet. De matade in uppgifterna i en databas knuten till Eras, där de nu även för in sina nya protokoll för att kunna jämföra.

– Vi såg att vi hade ganska mycket brister tidigare. Det var mest efter operationerna men även i andra moment där vi inte hade följt Eras eller åtminstone inte dokumenterat det, säger Viktoria Frisk.

Förkortat vårdtiden

Redan nu märker de skillnad. Ann-Charlotte Johansson tar fram statistik ur datorn från de senaste månaderna och visar.

– Vårdtiden på avdelningen har förkortats med ett dygn, berättar hon.

De hoppas och förväntar sig att deras ansträngningar ska börja märkas mer och mer. Erfarenheter visar att de som följer Eras-programmet till och med kan få en ökad överlevnad i cancer.

Christoffer Odensten är entusiastisk.

– Om vi håller i det här så räknar jag med att vi kan halvera antalet komplikationer, minska lidandet, ge betydligt bättre vård plus att vi dessutom kan spara ett par miljoner kronor per år.

Eras-programmet går ut på att förbättra en lång rad små detaljer, förklarar Christoffer Odensten som har tagit initiativ till att det ska införas i behandlingarna för tjock- och ändtarmscancer på Sunderby sjukhus.

Fortsätta utbilda

Men huvudpoängen är ändå att patienterna ska må bättre.

– Kortare vårdtider är bara ett uttryck för det.

Arbetsgivaren har varit positiv till Eras, berättar han. Däremot är det ett bekymmer att personalomsättningen är så hög.

– Den stora utmaningen börjar ju nu, efter certifieringen, då det gäller att fortsätta utbilda, kontrollera och behålla nivån över tid.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours