Nervstimulator lindrar kronisk ryggsmärta

Forskare har upptäckt att en viss muskelgrupp närmast ryggraden vid långvarig smärta riskerar att bli passiv och delvis omvandlas till fettvävnad. Från och med i år testas en helt ny metod i Sunderbyn för att aktivera muskeln och därmed minska smärtan.

Att leva med långvarig smärta inverkar på hela livet och kan leda till långa sjukskrivningar. Nedstämdhet, depressioner och social isolering, men också förändringar i rörelsemönstret som ger upphov till ännu mer smärta är vanliga följdeffekter. I värsta fall kan det uppstå ett läkemedelsbruk som leder till beroende.

– Ett problem med kronisk smärta är dessutom att ju längre tid du har haft den, desto svårare är den att behandla, vilket beror på att vi har ett smärtminne, säger Thomas Ruland, överläkare på smärtrehab i Sunderbyn.

Pernilla Asserfeldt och Margaretha Myntti tycker det är spännande att får vara med och prova en ny metod för att behandla kronisk ryggsmärta.

Prioriterat område

Kronisk smärta är ett prioriterat område på Sunderby sjukhus och på smärtrehab samverkar läkare, sjuksköterskor, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer och fysioterapeuter för att hjälpa patienterna genom den kombination av åtgärder som ofta behövs.

– Det går inte alltid att helt bota smärtan, men i regel kan man lindra den så att det går att leva med den, säger Thomas Ruland.

Själv arbetar han i ett team som sysslar med interventionell smärtbehandling.

– Det handlar om till exempel bedövningar, mindre ingrepp, ryggmärgsstimulatorer, blockader, radiofrekvensbehandlingar och andra lösningsstyrda åtgärder.

Patienter med kronisk smärta är en grupp som det finns starka skäl att prioritera tycker Thomas Ruland.

I teamet ingår även Margaretha Myntti smärtsjuksköterska och operationssjuksköterska, Anna Stålhös Frööjd, smärtsjuksköterska och IVA-sjuksjuksköterska samt Pernilla Asserfelt, sjuksköterska.

Det finns olika typer av smärta, men den nya metoden de har börjat med ger möjlighet att behandla patienter som lider av ryggvärk som inte är kopplat till nervsmärta utan en mekanisk långvarig ryggsmärta då man inte kan hitta en klar orsak.

– Det är en stor patientgrupp, därför är vi glada att kunna erbjuda den här nya behandlingen, säger Thomas Ruland

”Här sätter man fast elektroden”, förklarar Thomas Ruland.

Bilderna visar hur muskeln förändras vid långvarig smärta och delvis omvandlas till fett.

Internationell smärtkongress

Nervstimulatorn som man använder i behandlingen tillverkas av en firma på Irland. Det var under en presentation på en internationell smärtkongress som Thomas Ruland och hans kollegor fick upp ögonen för den.

– Det behövs ju utveckling inom smärtbehandlingsområdet och jag tyckte det var intressant att börja med någonting nytt, säger Anna Stålhös Frööjd.

Margaretha Myntti instämmer.

– Det blir en kompletterande behandling till det som redan finns. Alla kan inte hjälpas av det vi gjort tidigare, och alla kan inte hjälpas av den nya metoden, men ju fler metoder vi har att välja mellan desto bättre är det.

Thomas Ruland, överläkare på smärtrehab i Sunderbyn, visar var muskeln som de har börjat kunna behandla sitter. Anna Stålhös Frööjd, smärt- och IVA-sjuksköterska, är med i det behandlande teamet.

Thomas Ruland vill gärna kalla det för en rehabiliterande behandling, eftersom det handlar om att träna upp den djupa ryggmuskulaturen som är avgörande för ryggens hållning, ställning och funktion.

Som patient går det inte att träna muskeln i fråga på egen hand, men genom att fästa elektroder på nerven som styr muskeln, en på ena sidan och en på andra, går det att stimulera den så att den tränas.

Metoden bygger på internationell forskning som i sin tur bygger på en upptäckt som gjordes för några år sedan. När forskare jämförde magnetkamerabilder av multifidusmuskeln hos friska personer och hos personer som lidit av långvarig smärta såg de att den såg helt annorlunda ut hos de kroniska smärtpatienterna.

Ombildas till fett

Den aktuella muskelgruppen sitter i ländryggen. Thomas Ruland visar upp magnetkamerabilder av en frisk multifidusmuskel med en tydligt mörk färg och därefter smärtpatientens muskel som har vitnat i vissa områden.

– Har du smärta i ländryggen, så använder kroppen multifidusmuskeln mindre och mindre och då ombildas den delvis till fett, vilket du ser utgör de vita områden på bilden. Det sker omedvetet, som en reflex, och är något du inte kan styra själv.

Margaretha Myntti smärtsjuksköterska och operationssjuksköterska, Anna Stålhös Frööjd, smärtsjuksköterska och IVA-sjuksköterska, och Thomas Ruland berättar om den nya metoden som de har börjat använda för att behandla kronisk ryggsmärta.

Multifidusmuskeln är en stabiliserande muskel, viktig för funktionen och hållningen.  En svagare muskel leder till sämre hållning, ett förändrat rörelsemönster, patienten får mer smärta och använder den ännu mindre.

– Det blir en ond spiral, förklarar han.

På magnetkamerabilder som tagits efter några månaders behandling har muskeln visat sig börja återbildas.

Bra effekt

Elektroderna och ett tillhörande batteri sätts in vid ett dagkirurgiskt ingrepp som tar ungefär en timme. När allt är på plats och programmerat kan patienten själv starta sin behandling genom att trycka på en fjärrkontroll. 30 minuter morgon och kväll, liggandes på magen, är den rekommenderade träningsdosen. Efter några dagar kan patienten känna av en lätt träningsvärk.

– Det är ingen snabb behandling men om några månader märker man en förbättring i hållning och funktion och en bra effekt mot smärtorna, säger Thomas Ruland.

Pernilla Asserfelt och Margaretha Myntti ingår i teamet vid Sunderby sjukhus som vid vårt besök hade opererat in den nya typen av nervstimulatorer på två patienter.

Minska medicinering

Patienterna som prioriteras är de med kronisk ryggsmärta som inte har kunnat behandlas framgångsrikt av fysioterapeut och som varit sjukskrivna under lång tid.

Än så länge har de bara hunnit sätta in stimulatorn på två patienter. Målet är att sätta in tio och sedan göra en utvärdering. Men om det går som tidigare forskning visat så kommer tre fjärdedelar av patienterna uppleva en klar förbättring med högre aktivitetsgrad och åtminstone 50 procent smärtlindring och hälften av patienterna kan minska på sin smärtmedicinering.

– Jag tycker det är spännande att vara med från start, säger Pernilla Asserfelt som var med vid båda de två första insättningarna som gjorts.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours